Tack. Jävligt mycket tack. Jag jobbar häcken av mig, men inte trodde jag att det skulle synas utanpå mig. Jag är sjukt sliten inuti, jag är som en robot varje dag på jobbet. Jag bara gör det jag ska, utan att blinka. Sjukt. 19 år och utsliten. Fräsch jag är.

Imorgon ska jag i alla fall piffa till mig lite med ny hårfärg och klippnig. Mitt hår är slitet som tusan och jag bävar för frågan: "och hur länge sedan var det du klippte dig mån tro?". Men så är det. Jag jobbar, jag har inte tid att klippa mig. (allvarligt talat!) 

Imorse innan jag cyklade till jobbet var jag ute på promenad. Det är duktigt. Efter jobbet var jag på träning. Det tog emot, men jag åkte dit. Det är duktigt. (dock hade jag missat att det var ändrad träningstid, och kom alltså en halvtimme för sent.)